Kände mig riktigt seg i kroppen redan när jag vaknade. Både vattenlöpningen och styrkan igår hade satt sig fint i kroppen. Framförallt de mängder av utfallssteg jag gjorde igår, tyckte tydligen det var extra kul igår, hade satt sig rejält i ändan. Var inte alls speciellt sugen på att ge mig ut och springa två mil, ville mycket hellre ligga och såsa hemma i soffan idag. Då är det tur att TSM finns. TSM gör att sådana långpass som man egentligen inte är så sugen på att göra blir genomförda. Men jag kan lova att jag torts 3:45-gruppen känner mig lagom mör i kroppen nu efteråt. Eftersom vi sprang runt Årstaviken kan nog en del riktigt moddiga backar ha bidragit att jag inte känner mig upplagd för några fler fysiska aktiviteter idag.
Kändes ganska ok i knät idag men hade lite ont när det var riktigt ojämnt och jobbigt underlag. Däremot drabbades jag av en blodblåsa under högerfoten. Tyvärr kan jag inte skylla på något utan det är helt mitt eget fel. Jag gjorde som jag brukar göra. Tänkte att äh, det funkar nog. Trots att ortopeden sagt åt mig att springa kortare pass ett tag för att vänja mig vid fotbäddarna började jag med 8,5 km, för att dagen efter köra 4 km på löpband (det var ju kort i alla fall) och sedan dag tre klämma i med 20,7 km. Kanske inte helt enligt rekommendationerna så jag får helt enkelt skylla mig själv.
Tur att det finns Compeed.
20,7k @5:40
