Nya sulor

Idag har jag varit och hämtat mina nya fotbäddar. Förhoppningsvis kan det påverka mitt knä positivt. Jag trampade ganska tydligt igenom mina Nike Zoom Elite+ 4 som hittills gått ca 30 mil. Man kan med andra ord påstå att jag sliter mina skor ganska hårt med mitt nuvarande löpsteg. Kanske sliter det lika mycket på käna?

Med mitt nya inlägg så ska jag inte behöva belasta skorna lika hårt och de kommer förhoppningsvis hålla längre. Om det även kan göra så mina knän håller längre så är ju det ovärderligt.

Annars känner jag fortfarande av knät idag sedan onsdagens träningspass. Inte så att det gör ont utan mera genom att jag funderar på om det blir värre om jag springer idag. Är ju sugen på att testa att springa med iläggen. Enligt ortopeden ska jag bara börja med kortare sträcker med iläggen för att vänja mig, inga 10 km. 5 km tyckte han var lagom de första 2-3 gångerna. Vi får väl se om det blir någon löpning idag, och hur långt.

Fungerade det? Nä!

Hade ju fått order om att komma till naprapaten med ett problemknä idag. Det var därför jag passade på att springa igår. Fungerade det? Nä! Även om jag givetvis hade lite ont och var stel i knät idag så var jag ändå bättre än jag varit någon dag efter löpning sedan problemen uppstod.

Här har jag ont idag

Idag hade jag istället mer problem med baksida lår där musklerna var helt slut. Herr naprapat tyckte inte att det var så konstigt då jag ju springer och spänner just baksidan lår då det både är halt ute och jag är lite rädd om knät. Han tyckte i så fall att det var konstigare att jag inte hade ont i knät, konstigt men bra givetvis. Men som han uttryckte det när det gällde skador "en gång är ingen gång" (och då menade han att ha ont en gång kan betyda att det går över av sig själv men får man ont igen måste man rätta till orsaken till den onda).

Vi kom gemensamt överens om att det verkar som att själva knäproblemet förmodligen är på väg att försvinna utan att vi hittat exakt vad det är som gör ont. Råden jag fick var att skaffa fotbäddar, vilket ju är på gång. Köra en kur med antiinflammatoriskt då det finns en stor risk att jag har en lättare inflammation i knät och sedan börja träna och hela tiden känna av hur knät mår av träningen.

Diklofenakkur påbörjad

Jag kommer ju inte att stressa, det är viktigare att bli bra i knät. Men då jag ändå blivit bättre i knät nu trots några löppass då och då så borde det inte vara någon större fara att fortsätta springa lite försiktigt. Får väl se om jag hinner skrapa ihop de 18 km som krävs för att nå 100 km i januari.

Är det i foten det sitter?

Kan det vara så att mitt knäonda kommer från foten? Att jag pronerar har jag vetat länge men jag har ju inte upplevt att jag haft några speciella problem av det. Det kanske jag inte har nu heller men man vet ju aldrig. Bäst att ta det säkra före det osäkra så idag besökte jag en ortoped för att göra ett par fotbäddar.

Bild från ortolab.se

Tanken med fotbäddar är att de ska se till så att foten inte sjunker ihop för mycket. Om foten sjunker ihop får övriga delar av kroppen försöka kompensera detta vilket lätt leder till överbelastning.

Nu vet jag ju inte om det här kommer hjälpa mitt knäonda men eftersom det med största sannolikhet är en överbelastningsskada så kan nog nästan vilken förändring som helst hjälpa kroppen att sluta överbelasta de delarna. Och finns det något sätt att köpa sig fri från en skada är ju inte jag svårövertalad.

Naprapatbesök imorgon kanske ger bättre besked. Enligt ordination från naprapaten blir det då löpning ikväll. Vad passar då bättre än att det är Löpningens dag idag!

TSM - Skador av löpning

Idag var det föreläsning genom TSM, "skador vid löpning och hur man förebygger dessa". Ett ämne som ju kan passa mig ganska bra. Dan Leijonwall som föreläsaren hette började nerifrån på kroppen och kom först till fotledsdistorsion, sedan vidare till hälsporre som jag hittills klarat mig undan. Sedan gick han vidare till hälproblem och knäskador för att avsluta med höftproblem. Man kan sammanfatta det med att han gick igenom de skador jag haft det senaste två åren. Kan man dra några slutsatser av det? Inte verkar jag lära mig heller...

TSM på gärdet

Istället för att följa med TSM ut på löpning idag tittade jag på Stockholm från ovan och åt bulle och chokladboll uppe i Kaknästornet. Där uppifrån var det omöjligt att undgå att se TSM-grupperna när det var ute på sina rundor runt Djurgården. Lite avundjsuk blev jag men knästatus idag var hyfsat stelt och inte läge för någon löpning, då får man äta upp sig istället. 

Pop lite senare?

Knät kändes bättre igår när jag sprang. Det känns inte bättre idag. Det är stelt och jag går som om jag vore hyfsat gammal och skröplig.  Nu gör det dock lite annorlunda ont än i början. Då hade jag ju framförallt ont på insidan av knät nu gör det mer ont på baksidan, i knävecket. Även om det gör ont lite överallt när jag rör knät i sidled. 

Popliteus

Så från att ha varit ganska säker på att jag haft PFSS börjar jag nu leta efter andra skador som mer sätter sig på baksidan av knät. Alla dessa olika symptom har ju så konstiga namn så det är svårt att komma ihåg dem. Då får man hitta på något så man kommer ihåg det. Just nu tänker jag på "pop lite senare", för  kanske har jag en inflammation i popliteussenan? 


Ingen löpning idag med andra ord. Kanske blir det lite styrka strax för trots att knät är stelt och märkligt gör det inte ont att göra utfall eller knäböj. 

Djungelpojke

Jag är nog född som djungelpojke. Jag hör helt klart hemma i asfaltsdjungeln! Idag sprang jag stora delar av min runda på uppvärmda is och snöfria trottoarer mitt i city. Vilken skillnad det var, givetvis på löpningen i stort, men mest för mitt knä.

Drottninggatan är uppvärmd

Kände givetvis av mitt knä men det här var ändå bästa rundan på flera veckor. Blev inte stel i knät när jag sprang och kan nog påstå att knät inte alls störde löpningen idag. Som vanligt får vi väl vänta till imorgon för att se hur knät egentligen mår men löpningen idag var riktigt kul!

Har nog aldrig sprungit så stor del av en runda mitt i city, jag sprang i cirklar på de gator som var uppvärmda. Det verkar ju som att jag kan få fortsätta med det några veckor för nu ser ju kylan ut att komma tillbaka igen. Det är väl annars ingen underdrift att säga att jag längtar tills snön är borta.

10k @ 5:24

För dåligt skadad

Jag är för dåligt skadad. Jag är för dåligt tränad. Jag är för dålig på det mesta just nu.

Var hos naprapaten idag. Enligt honom fanns det tre huvudspår om vad mitt knäonda kan vara. Menisken - inte jättetroligt men det går inte att utesluta ännu, PFSS som jag själv tror på eller någon form av inflammation. Det kan ju vara något annat också men någon av dessa tre är det troligaste.

Isen har gått upp lite igen i mildvädret

Nu hade jag ju givetvis inte så ont och kände mig ganska bra i knät när jag kom till naprapaten idag, det gjorde att han hade svårare att bestämma vad det onda är för något. Jag är för dåligt skadad helt enkelt. Gör om gör rätt. Ny tid bokad nästa vecka och då ska jag springa dagen innan så jag har ett problemknä när jag kommer dit. Låter ju inte som en helt frisk lösning men jag är ju glad att jag får springa i alla fall.  Och han ska ju vara duktig på knän, trots (eller kanske just därför) att han varit ansvarig naprapat för Hammarby IF...

Hoppas det är mindre snö den 5 Juni

Inte mycket att tveka på då.  Bara att ge sig ut och se till att knät är i rätt tillstånd till nästa vecka. Hade inte tid med mer än en kort runda och tur var nog det. Efter tre månader med sporadisk träning är jag i sjukt dålig form. 7,5 km och jag var helt slut efteråt. Knät var dock långt ifrån helt slut så jag får nog försöka få till minst ett långt pass innan nästa onsdag, annars kanske jag blir bra i knät.

7,5k @5:40

Det är dags!

Det är stelt efter gårdagens löpning. Knät är stelt. Det gör inte ont och jag kan gå nerför trappor utan smärta. Men det stelnar till ordentligt när jag suttit en stund.

Så det blir nog löpvila några dagar med styrka och stretch. Igen.

Har en naprapat i kvarteret där jag bor. Går förbi ingången ganska ofta. Har länge funderat på att gå till en naprapat eftersom jag tror att min kropp skulle kunna behöva rättas till ibland. Tyvärr är jag dåligt på att ta tag i sådana saker. Jag tittar mest in genom dörren och tänker att jag borde, kanske, någon gång, i framtiden.

Nu har jag dock bestämt mig för att kolla om jag behöver rätta till min kropp. Har jag tur kanske det påverkar knät. På onsdag är det dags.

Bättre - nja

Efter att förkylningen gjort det ganska enkelt att låta bli att springa i en vecka kände jag mig idag så pass bra att det var dags för en liten tur. I slutet på den här veckan har jag kännt mig riktigt bra i knät. Kunnat gå nerför trappor och gjort både knäböj och utfall utan att känna smärta i knät så jag var ganska positiv när jag gav mig iväg.

Tog det lugnt och det första kilometrarna kände jag ingenting i knät. Efter ungefär 4-5 kilometer började jag dock känna stelheten, som jag kände av veckan innan jag fick ont i knät, komma. Började misströsta och hade jag haft något att knapra på hade jag nog satt mig och tagit en paus. Nu stannade och stretchade innan jag fortsatte att min lugna jogg istället.

Här ute på Kastellholmen var jag sugen på att att sätta mig och vila...

Strax efter 7 kilometer började det smärta lite i knät och för att inte ta några onödiga risker valde jag att varva gång med löpning sista biten hem. Har inte ont i knät nu efteråt men det är stelt. Som vanligt får vi vänta till imorgon för att se hur knät egentligen klarade av dagens bravader.

8,5k @6:26 (inkl gång)

Inte vad jag trodde

Knät blev inte bättre av att jag testsprang det igår. Det blev inte så väldigt mycket sämre heller även om det är lite stramare och stelare än vad det var innan jag sprang igår.

Däremot blev jag mer förkyld. Både i lördags och igår har det känts som att förkylningen hade gett med sig och jag har klassat mig som frisk. Det var tydligen fel. För idag har jag blivit snuvigare igen. Ungefär på den nivån att jag nog inte hade sprungit idag även om knät blivit bra av min lilla runda igår.

 Nu har förresten hela Djurgårdskanalen frusit.

Så idag blir det stretch och lite styrka så får vi se när knät säger att jag kan belasta det med lite löpning igen. Eller när förkylningen gett sig av på riktigt.

Knätest

Efter att ha vilat från löpning en vecka har knät blivit ganska mycket bättre även om jag fortfarande känner att det inte är helt bra. Har försökt stretcha ordentligt flera gånger per dag och även försökt köra en del styrka. Kände nu att det var dags för en lättare tur idag för att se hur knät reagerar på belastningen. Tanken var att springa några kilometer och se hur knät sedan reagerar efter det.

Men att byta om för att springa 2-3 kilometer i 15-20 minuter känns rätt trist när jag är van att vara ute längre. Då får jag helt enkelt se till att jag kan vara ute längre tid utan att riskera knät.

Sprang utmed Strandvägen i lätt snöfall

Började med en kilometer gång för att sedan sakta och försiktigt börja jogg lite lätt. Kände inget i knät när jag passerade 2 kilometer och fortsatte att springa lugnt och sakta. Efter 2,5 kilometer började jag känna knät men det gjorde inte ont. Fortsatte jogga till jag nådde 3 kilometer då började jag gå igen. Gick nästan en hel kilometer innan jag började jogga lätt igen. Kände ingenting i knät när jag gick. Joggade ytterligare 2 kilometer innan jag varvade det med ytterligare en kilometer gång. Avslutade det hela med 1,5 kilometer ytterligare lätt jogg.

Totalt 8,5 kilometer varav 3 gående på ganska exakt en timme. Kändes bra i knät hela rundan även om det kändes något stelt stundtals. Känns även bra i knät nu efteråt men det är väl imorgon vi får se på riktigt hur knät mådde av det här.

Det gäller att passa på

Knät blir lite bättre varje dag. Än är det nog några dagar kvar tills jag vågar prova att springa på det igen. Då gäller det ju att passa på. Så jag har passat på att bli förkyld, nu när jag ändå inte kan springa.

I det här fallet är det kanske bra att jag har ont i knät också för jag har varken feber eller halsont och hade förmodligen gett mig ut på en löprunda om knät varit ok och det är nog egentligen bättre att vila när man är förkyld.

Utfall

Från att i måndags ha sett ut som en krigsskadad 93-årig går jag nu helt obehindrat, även efter att jag suttit still en längre tid och ömheten utanpå knäskålen har nästan helt försvunnit. Det smärtar dock fortfarande i knät om jag gör knäböj eller utfall. Försöker göra lite styrkeövningar för knät och ganska mycket stretch, det känns som det hjälper. Jag kör de flesta av övningarna som gäller för PFSS.

Får nog bli en promenad idag!

Inte riktigt samma sak som löpning!

Tredje dagen utan att springa, fortfarande är knät inte riktigt som det borde. Idag fick det bli en nödlösning. Promenad. I löparkläder. Allt för att i alla fall få lite av känslan.

Att promenera är dock inte riktigt samma sak som att springa. Jag tycker inte riktigt att det är lika roligt måste jag ju erkänna. Det är väl därför jag springer. Men man får göra det bästa av situationen. Passade på att går runt Skeppsholmen i mörkret. Har funderat på att springa ut där flera gånger men varje gång har jag valt bort det då det känns som att det är lite för dåligt upplyst för att det ska gå riktigt bra att springa.

Hotell Skeppsholmen

Det var en väldigt trevlig runda att gå i kvällsmörkret men jag kommer nog fortfarande välja bort den när jag springer om det är mörkt ute. Nu fick jag dock se det nya Hotell Skeppsholmen som såg riktigt trevligt ut där det låg inbäddat i snön. Tyvärr blev det ingen bild på det hela då min telefon dog av batteribrist när jag skulle försöka föreviga känslan som infann sig där ute. Det var det ihärdiga kylan som tog död på batteriet lite fortare än jag räknat med.

Det blev en dryg timmes promenad och på den tiden hann jag gå ca 6,5-7 kilometer.

Knäont

Hade tänkt att skriva ihop ett lite inlägg om mina målsättningar för 2010. Men idag är nog fel dag att skriva om vilka mål jag tänker mig i år. Efter gårdagens TSM-pass med efterföljande söndagspromenad är mitt högerknä inte som det borde vara. Det är stelt och ömt. Mest ömt är det utanpå knäskålen. Har ett svagt minne av att jag upplevt samma typ av knäproblem tidigare för några år sedan och att det då gick över ganska fort.

Har en ganska stark känsla av att det beror på överansträngning i kombination med den kyla som varit sista veckan. Kanske inte var helt optimalt att gå från 5 veckors sjukdomsuppehåll till tre veckor med med löpträning där jag ändå började lugnt med 35 km första veckan men det var väl sedan det spårade ur med 80 km andra veckan. Tredje veckan hamnade på 53 kilometer och knäont. Jag har svårt att lära mig det där att börja försiktigt, speciellt när jag är ledig och har tid att springa.

Givetvis har jag sökt efter vilken tänkbar skada det kan vara på nätet. Att vara sin egen doktor brukar fungera bäst för då får jag precis det svar jag vill ha. - Ingen fara du kan fortsätta springa, det är bara bra för knät!

Det onda skulle kunna vara patellofemoralt smärtsyndrom. Tror jag står över löpningen idag. Målsättningarna för 2010 kommer, jag har dem i huvudet!

Trevligt och otrevligt

Idag tänkte jag mig en runda som skulle gå på vägar där jag normalt inte springer. Det kommer jag nog försöka mig på fler gånger. Det är väldigt lätt att man tar någon av de normala rundorna av ren vana när man ska ut och springa. Men det ger en härlig känsla att bara springa på sightseeing och se nya saker även om det bara är i kvarteret bredvid.Dagens runda tog mig genom Frihamnen och ut mot Djurgården och så långt var det ett otroligt trevligt träningspass. Efter 7,5 kilometer förbyttes det snabbt till ett väldigt otrevligt träningspass. Plötsligt lyckades jag trampa lite snett med vänster fot vilket gjorde att jag satte ner min högra fot med den halvskadade tån olyckligt. Jag som inte hade känt av tån någonting dittills.

Nu hade jag helt plötsligt ont i båda fötterna och var på Hundudden längst ut på Djurgården. Det var ju bara att bita ihop och köra någon form av otroligt långsam klumpfotslöpning hem, men jag kan meddela att det blev raka vägen hem. Jag hade egentligen planerat ett längre träningspass men det får bli en annan dag.

12k@5.55

Farligt att resa

Det är farligt att resa. Efter en vecka i värmen med löpning där kroppen känts bättre och bättre så visade sig hemresan bjuda på det största motståndet. Eller snarare resväskan. Den gigantisk stora och tunga resväskan var nämligen motstånd mot min tå.

Jag lyckades alltså, när jag skulle ta väskan till receptionen, att sparka en barfota fot med något som får liknas vid full kraft (eller i alla fall fullt löpsteg) rakt i resväskan. Fråga mig inte hur det gick till. Hade jag varit hemma hade jag skrikit så högt att jag förmodligen fått hörselskador på kuppen. Nu hade jag precis anlänt receptionen som var full med folk alltså bet jag ihop allt vad jag kunde och var tyst.

Nu har jag alltså en tå som är dubbelt så stor som normalt och som skiftar i blått och lila. Tur att jag fått mina Reebok i lite för stor storlek, de kommer väl till pass nu.

Det är farligt att resa.

Sju dagar

När jag stack ut och sprang igår kväll var det sjunde dagen i rad. Har aldrig gjort det förut, sprungit sju dagar i rad. Alltså någon form av rekord men det är inte det som är det intressanta.

Det intressanta är känslan i kroppen, jag har under dessa sju träningspass sprungit med enbart låg puls. Det har med andra ord inte gått så fort men det har varit grymt skönt. Och min kropp har mått bra av det. Jag som haft ont lite här och var under sommaren har nu mindre och mindre ont även fast jag de senaste sju dagarna sprungit betydligt tätare och med mindre vila än vad jag gjort under sommaren.

Jag kan ju inte med säkerhet säga att det här enbart beror på lågpulsträningen men det är nog i alla fall en högst bidragande orsak.

Framförallt är det så otroligt skönt att springa när man känner sig hel!

Igår blev det 10,5k@5:20 %137

Lördagsrunda i solen

Tog en lugn runda tillsammans med sonen idag. Blev 12,5 kilometer runt Djurgården. Eftersom pulsbandet ger lite konstiga värden, måste nog byta batteri, så har jag inte full kolla på pulsen. Tanken och känslan var dock att det var ett skönt lågpulspass.

Börjar nästa undra när sommaren ska ta slut. Känns som att det är sol och varmt varje gång jag ska ut och springa, börjar vänja mig vid det. Kommer bli tufft när snön och kylan kommer. Eller så kanske det blir det skönt med lite förändring?


Känns ganska bra i kroppen men vänster knä gör lite ont när jag springer utan någon vilodag från förra passet. Det gör dock inte så ont att det påverkar löpningen speciellt.

12,5k@5:36

Bara några få kvar...

Precis som att nästan alla blommorna har blommat över känns det som att de flesta sommardagar också blommat över så det gäller att ta vara på de som finns kvar...

En riktigt skön runda runt Djurgården idag. Kunde höra hur Coldplay spelade på Stadion.
Idag kände jag mig riktigt pigg och fräsch i kroppen innan jag gav mig iväg, och det var väl tur det med 7 dagars vila. Men kände direkt av hälsenorna, dock inte lika mycket som de sista passen innan Midnattsloppet. Det festliga är att idag gjorde det mest ont i höger hälsena, tidigare har vänster varit värst. Fortsätter med mina excentriska tåhävningar och hoppas att det kommer göra skillnad, nu kommer jag dock fortsätta och försöka springa samtidigt.

Inget ont i vänster knä när jag sprang men känner av det efteråt.

12k@5:26

Träningslokal

Här är min nya träningslokal. Då jag haft lite problem med ont i hälsenorna sista tiden vilar jag nu några dagar från löpningen samtidigt som jag tränar hälsenorna i trappan. Jag använder mig av det här träningsprogrammet.

På Marathon.se finns även en bra artikel kring hälseneproblem för löpare.