Äntligen långpass

Hade planer på att springa någonstans mellan 1,5 och 2 timmar idag. Var dock lite fundersam på hur knät skulle gilla det hela, alltså var jag beredd på att kliva av om knät skulle skrika till.

Täcka udden - Djurgården

Började med att springa ut på Djurgården. Helt underbart löparväder var det. Sol, inte för kallt och sådär precis lagom med snö så att man får fäste. Tog det lugnt och sprang sakta för att få njuta av löpningen och i alla fall inte behöva kliva av i förtid för att jag sprungit för fort för knät. Lite känningar i höger lårs baksida gjorde också att jag tog det extra lugnt.  Med de förutsättningarna som var idag vill man ju springa så länge som möjligt.

Karlberssjön - Kungsholmen

Rundade Blockhusudden och fortsatte in mot stan igen. Vid djurgårdsbron tyckte jag mig känna smärta i båda knäna men det var nog mest inbillning för när jag väl hade passerat Strandvägen och Blasieholmen och var på väg ut på Kungsholmen kände jag inget längre. Väl borta vid Fredhäll insåg jag att jag nog skulle bli ute längre än 2 timmar. Det gjorde mig bara på bättre humör. Ville helst inte sluta springa alls idag. Det är sådana här pass som gör att man vill ut och springa igen, och igen, och igen. Med tanke på hur länge sedan det var jag sprang långpass så känns det fantastiskt skönt både mentalt och fysiskt att ha fått till ett långpass igen.

Nästan 2,5 timme blev det idag. I underbart väder. Och nu några timmar efter känns knäna bra. Hoppas de mår bra imorgon också.

24k @6:12 %142

Givetvis

Jag tycker ofta jag har svårt att hitta en löparsko som jag verkligen tycker om och som passar mig. En sko som är så skön från början att jag bara vill ut springa mil efter mil i den och som efter varje sprungen mil bara blir skönare och skönare. Dessa skor växer inte på träd. Man får vara glad när man hittar dem och hålla fast hårt i dem.

Nike Air Zoom Elite+ 4

Sedan har ju tyvärr skotillverkarna en benägenhet att ändra på skor. De kommer nya årsmodeller av skorna med mer eller mindre förändringar. Har man otur gör även en mindre förändring att skon inte alls är i klass med den förra årsmodellen.

Själv har jag hittat min favoritsko för mängdträning. Den heter Nike Air Zoom Elite+ 4. Nu har det blivit är 2010 och givetvis kommer det en ny modell. Men inte är den någon liten förändring på skon den här gången. Den försvinner helt enkelt ur sortimentet. Typiskt!

Nike LunarElite+

Att den försvinner betyder samtidigt att den ersätts av en ny sko. Nike LunarElite+. Den innebär dock ganska stora förändringar även om målgruppen är tänkt att vara densamma. Skon går bland annat från 318gr till 275gr och behöver inte längre vara det svarta fåret i lättviktssegmentet av träningsskor. Det viktigaste frågan är ju givetvis, kommer jag gilla den nya modellen lika mycket?

Vilken typ av puls?

Igår pratades det om snöstorm. Löjligt tyckte jag, det varken blåste eller snöade ju speciellt mycket. Döm om min förvåning i morse då det verkligen såg ut som om det hade varit snöstorm i minst ett dygn. Hittade knappt bilen från början men med hjälp av en skyffel kom den fram tillslut.

Det var så mycket snö ute att jag trots lite trötthet i höger hamstring inte kunde låta bli att planera för ett kortare pass med snöpulsning. En kort besvikelse uppstod när jag insåg att snösvängen verkligen gjort sitt jobb och hunnit med att även ploga gångvägarna på Djurgården. Men det tog inte många sekunder innan jag var några meter vid sidan av gångvägen och plötsligt hade jag snö långt upp på vaderna ibland nästan knädjupt. Fantastiskt härlig och riktigt riktigt kul pulshöjande snöpuls.

Kändes faktiskt bäst i både knä och hamstring när jag var ute i snön och lekte så därför blev det bara korta perioder på de plogade stråken när terrängen vid sidan inte medgav plats för löpning. Finns nog stora möjligheter att jag kommer försöka springa upp all orörd snö på Djurgården i helgen.

8k @6:38

Fungerade det? Nä!

Hade ju fått order om att komma till naprapaten med ett problemknä idag. Det var därför jag passade på att springa igår. Fungerade det? Nä! Även om jag givetvis hade lite ont och var stel i knät idag så var jag ändå bättre än jag varit någon dag efter löpning sedan problemen uppstod.

Här har jag ont idag

Idag hade jag istället mer problem med baksida lår där musklerna var helt slut. Herr naprapat tyckte inte att det var så konstigt då jag ju springer och spänner just baksidan lår då det både är halt ute och jag är lite rädd om knät. Han tyckte i så fall att det var konstigare att jag inte hade ont i knät, konstigt men bra givetvis. Men som han uttryckte det när det gällde skador "en gång är ingen gång" (och då menade han att ha ont en gång kan betyda att det går över av sig själv men får man ont igen måste man rätta till orsaken till den onda).

Vi kom gemensamt överens om att det verkar som att själva knäproblemet förmodligen är på väg att försvinna utan att vi hittat exakt vad det är som gör ont. Råden jag fick var att skaffa fotbäddar, vilket ju är på gång. Köra en kur med antiinflammatoriskt då det finns en stor risk att jag har en lättare inflammation i knät och sedan börja träna och hela tiden känna av hur knät mår av träningen.

Diklofenakkur påbörjad

Jag kommer ju inte att stressa, det är viktigare att bli bra i knät. Men då jag ändå blivit bättre i knät nu trots några löppass då och då så borde det inte vara någon större fara att fortsätta springa lite försiktigt. Får väl se om jag hinner skrapa ihop de 18 km som krävs för att nå 100 km i januari.

Bildbevis

Här kommer bildbeviset från löpningens dag i Humlegården. För att det ska se extra kul ut så gjorde jag ett taffligt hopklipp av två bilder. Men det börjar bli sent så bättre hopklippning än så här blir det inte.

Varvbana

Jag har alltid haft en allmänt skeptisk inställning till att springa många varv på en kort bana.  Tänkt att tristessen blir för stor för att orka springa mer än några varv. Jag kanske håller på att ändra inställning.

Ett gäng varv i Humlegården

Efter att idag ha varit med på Löpningens dag i Humlegården där vi sprang Humlegården runt ett antal varv känner jag att det kan vara mentalt lättare att springa många varv på en kort bana eftersom varje varv just är så pass kort. Idag lyckades jag avverka 16 kilometer i Humlegården utan att jag överhuvudtaget tänkte på hur långt jag sprang. Nu hade jag i och för sig sällskap också så det gjorde det nog extra lätt.

Känner fortfarande inte av knät när jag springer men jag kan gissa att jag kommer vara otroligt stel i knät i morgon. Blir spännande att besöka naprapaten och se vad han säger.

17k @6:32

Är det i foten det sitter?

Kan det vara så att mitt knäonda kommer från foten? Att jag pronerar har jag vetat länge men jag har ju inte upplevt att jag haft några speciella problem av det. Det kanske jag inte har nu heller men man vet ju aldrig. Bäst att ta det säkra före det osäkra så idag besökte jag en ortoped för att göra ett par fotbäddar.

Bild från ortolab.se

Tanken med fotbäddar är att de ska se till så att foten inte sjunker ihop för mycket. Om foten sjunker ihop får övriga delar av kroppen försöka kompensera detta vilket lätt leder till överbelastning.

Nu vet jag ju inte om det här kommer hjälpa mitt knäonda men eftersom det med största sannolikhet är en överbelastningsskada så kan nog nästan vilken förändring som helst hjälpa kroppen att sluta överbelasta de delarna. Och finns det något sätt att köpa sig fri från en skada är ju inte jag svårövertalad.

Naprapatbesök imorgon kanske ger bättre besked. Enligt ordination från naprapaten blir det då löpning ikväll. Vad passar då bättre än att det är Löpningens dag idag!

TSM - Skador av löpning

Idag var det föreläsning genom TSM, "skador vid löpning och hur man förebygger dessa". Ett ämne som ju kan passa mig ganska bra. Dan Leijonwall som föreläsaren hette började nerifrån på kroppen och kom först till fotledsdistorsion, sedan vidare till hälsporre som jag hittills klarat mig undan. Sedan gick han vidare till hälproblem och knäskador för att avsluta med höftproblem. Man kan sammanfatta det med att han gick igenom de skador jag haft det senaste två åren. Kan man dra några slutsatser av det? Inte verkar jag lära mig heller...

TSM på gärdet

Istället för att följa med TSM ut på löpning idag tittade jag på Stockholm från ovan och åt bulle och chokladboll uppe i Kaknästornet. Där uppifrån var det omöjligt att undgå att se TSM-grupperna när det var ute på sina rundor runt Djurgården. Lite avundjsuk blev jag men knästatus idag var hyfsat stelt och inte läge för någon löpning, då får man äta upp sig istället. 

Pop lite senare?

Knät kändes bättre igår när jag sprang. Det känns inte bättre idag. Det är stelt och jag går som om jag vore hyfsat gammal och skröplig.  Nu gör det dock lite annorlunda ont än i början. Då hade jag ju framförallt ont på insidan av knät nu gör det mer ont på baksidan, i knävecket. Även om det gör ont lite överallt när jag rör knät i sidled. 

Popliteus

Så från att ha varit ganska säker på att jag haft PFSS börjar jag nu leta efter andra skador som mer sätter sig på baksidan av knät. Alla dessa olika symptom har ju så konstiga namn så det är svårt att komma ihåg dem. Då får man hitta på något så man kommer ihåg det. Just nu tänker jag på "pop lite senare", för  kanske har jag en inflammation i popliteussenan? 


Ingen löpning idag med andra ord. Kanske blir det lite styrka strax för trots att knät är stelt och märkligt gör det inte ont att göra utfall eller knäböj. 

Djungelpojke

Jag är nog född som djungelpojke. Jag hör helt klart hemma i asfaltsdjungeln! Idag sprang jag stora delar av min runda på uppvärmda is och snöfria trottoarer mitt i city. Vilken skillnad det var, givetvis på löpningen i stort, men mest för mitt knä.

Drottninggatan är uppvärmd

Kände givetvis av mitt knä men det här var ändå bästa rundan på flera veckor. Blev inte stel i knät när jag sprang och kan nog påstå att knät inte alls störde löpningen idag. Som vanligt får vi väl vänta till imorgon för att se hur knät egentligen mår men löpningen idag var riktigt kul!

Har nog aldrig sprungit så stor del av en runda mitt i city, jag sprang i cirklar på de gator som var uppvärmda. Det verkar ju som att jag kan få fortsätta med det några veckor för nu ser ju kylan ut att komma tillbaka igen. Det är väl annars ingen underdrift att säga att jag längtar tills snön är borta.

10k @ 5:24

För dåligt skadad

Jag är för dåligt skadad. Jag är för dåligt tränad. Jag är för dålig på det mesta just nu.

Var hos naprapaten idag. Enligt honom fanns det tre huvudspår om vad mitt knäonda kan vara. Menisken - inte jättetroligt men det går inte att utesluta ännu, PFSS som jag själv tror på eller någon form av inflammation. Det kan ju vara något annat också men någon av dessa tre är det troligaste.

Isen har gått upp lite igen i mildvädret

Nu hade jag ju givetvis inte så ont och kände mig ganska bra i knät när jag kom till naprapaten idag, det gjorde att han hade svårare att bestämma vad det onda är för något. Jag är för dåligt skadad helt enkelt. Gör om gör rätt. Ny tid bokad nästa vecka och då ska jag springa dagen innan så jag har ett problemknä när jag kommer dit. Låter ju inte som en helt frisk lösning men jag är ju glad att jag får springa i alla fall.  Och han ska ju vara duktig på knän, trots (eller kanske just därför) att han varit ansvarig naprapat för Hammarby IF...

Hoppas det är mindre snö den 5 Juni

Inte mycket att tveka på då.  Bara att ge sig ut och se till att knät är i rätt tillstånd till nästa vecka. Hade inte tid med mer än en kort runda och tur var nog det. Efter tre månader med sporadisk träning är jag i sjukt dålig form. 7,5 km och jag var helt slut efteråt. Knät var dock långt ifrån helt slut så jag får nog försöka få till minst ett långt pass innan nästa onsdag, annars kanske jag blir bra i knät.

7,5k @5:40

Det är dags!

Det är stelt efter gårdagens löpning. Knät är stelt. Det gör inte ont och jag kan gå nerför trappor utan smärta. Men det stelnar till ordentligt när jag suttit en stund.

Så det blir nog löpvila några dagar med styrka och stretch. Igen.

Har en naprapat i kvarteret där jag bor. Går förbi ingången ganska ofta. Har länge funderat på att gå till en naprapat eftersom jag tror att min kropp skulle kunna behöva rättas till ibland. Tyvärr är jag dåligt på att ta tag i sådana saker. Jag tittar mest in genom dörren och tänker att jag borde, kanske, någon gång, i framtiden.

Nu har jag dock bestämt mig för att kolla om jag behöver rätta till min kropp. Har jag tur kanske det påverkar knät. På onsdag är det dags.

Bättre - nja

Efter att förkylningen gjort det ganska enkelt att låta bli att springa i en vecka kände jag mig idag så pass bra att det var dags för en liten tur. I slutet på den här veckan har jag kännt mig riktigt bra i knät. Kunnat gå nerför trappor och gjort både knäböj och utfall utan att känna smärta i knät så jag var ganska positiv när jag gav mig iväg.

Tog det lugnt och det första kilometrarna kände jag ingenting i knät. Efter ungefär 4-5 kilometer började jag dock känna stelheten, som jag kände av veckan innan jag fick ont i knät, komma. Började misströsta och hade jag haft något att knapra på hade jag nog satt mig och tagit en paus. Nu stannade och stretchade innan jag fortsatte att min lugna jogg istället.

Här ute på Kastellholmen var jag sugen på att att sätta mig och vila...

Strax efter 7 kilometer började det smärta lite i knät och för att inte ta några onödiga risker valde jag att varva gång med löpning sista biten hem. Har inte ont i knät nu efteråt men det är stelt. Som vanligt får vi vänta till imorgon för att se hur knät egentligen klarade av dagens bravader.

8,5k @6:26 (inkl gång)

Grötigt

I år gav jag inga nyårslöften. Jag brukar aldrig ge nyårslöften men det finns ju som bekant alltid undantag. Förra året gav jag ett nyårslöfte. Jag vet inte om det har väldigt mycket med löpning att göra men när man är både förkyld och lite skadad (jag är dock mycket bättre i knät, kan till och med gå nerför en trappa utan att det gör ont) blir det lätt så att inläggen hamnar i utkanten av vad man egentligen tänkt att skriva om. Det flesta är väl också överens om att kost och träning påverkar varandra.

Mitt nyårslöfte 2009 handlade om att jag skulle ändra mina frukostvanor. Efter att i 15 år ätit min frukost på jobbet, oftast bestående av en inhandlad fralla i närbelägen kiosk, lovade jag nu att jag skulle börja äta frukost hemma innan jag begav mig till arbetet. Finns mycket nyttigt man kan äta till frukost men mitt val (hur nyttigt det nu kan tänkas vara) föll på gröt. Mitt löfte var alltså att äta havregrynsgröt hemma varje dag istället för att käka en ostfrall på jobbet.

Tro det eller ej men jag kan nog säga att jag uppfyllde mitt nyårslöfte förra året och jag fortsätter att uppfylla det. Sedan har jag inte ätit gröt hemma exakt varje dag förra året. En handfull gånger har det inte blivit så av olika orsaker som fakirflyg eller annat som ändrar rutinerna men normalt har jag alltid ätit frukost hemma. Dettas trots att det innebär att jag måste gå upp säkert 5 minuter tidigare än annars. Jag lagar mina havregryn i micron för att spara så mycket tid som möjligt. Nu är det till och med så att jag längtar efter gröten om jag sprungit ett långpass kvällen innan.

Jag har provat lite olika havregryn, olika märken smakar faktiskt olika. Jag har fastnad för (kanske för att jag började med dem) Axa's fiberberikade. Sötar med lite honung. Det kan man ju tycka borde vara nyttigt för honung ska ju vara nyttigt. Det nyttiga i honungen försvinner dock om man hettar upp den så risken är ju att det inte är något nyttigt kvar i honungen när man lägger den i varm gröt. Men det är gott i alla fall! Sedan har jag i lite blåbär för antioxidanternas skull och givetvis mjölk. Gröt utan mjölk går faktiskt inte att äta. Jag har provat!

Nu har jag brutit mina enda två inofficiella regler som jag har för bloggen. Att inte skriva om kost och att bara skriva om löpning. Vi får väl se vad nästa inlägg handlar om!

Inte vad jag trodde

Knät blev inte bättre av att jag testsprang det igår. Det blev inte så väldigt mycket sämre heller även om det är lite stramare och stelare än vad det var innan jag sprang igår.

Däremot blev jag mer förkyld. Både i lördags och igår har det känts som att förkylningen hade gett med sig och jag har klassat mig som frisk. Det var tydligen fel. För idag har jag blivit snuvigare igen. Ungefär på den nivån att jag nog inte hade sprungit idag även om knät blivit bra av min lilla runda igår.

 Nu har förresten hela Djurgårdskanalen frusit.

Så idag blir det stretch och lite styrka så får vi se när knät säger att jag kan belasta det med lite löpning igen. Eller när förkylningen gett sig av på riktigt.

Knätest

Efter att ha vilat från löpning en vecka har knät blivit ganska mycket bättre även om jag fortfarande känner att det inte är helt bra. Har försökt stretcha ordentligt flera gånger per dag och även försökt köra en del styrka. Kände nu att det var dags för en lättare tur idag för att se hur knät reagerar på belastningen. Tanken var att springa några kilometer och se hur knät sedan reagerar efter det.

Men att byta om för att springa 2-3 kilometer i 15-20 minuter känns rätt trist när jag är van att vara ute längre. Då får jag helt enkelt se till att jag kan vara ute längre tid utan att riskera knät.

Sprang utmed Strandvägen i lätt snöfall

Började med en kilometer gång för att sedan sakta och försiktigt börja jogg lite lätt. Kände inget i knät när jag passerade 2 kilometer och fortsatte att springa lugnt och sakta. Efter 2,5 kilometer började jag känna knät men det gjorde inte ont. Fortsatte jogga till jag nådde 3 kilometer då började jag gå igen. Gick nästan en hel kilometer innan jag började jogga lätt igen. Kände ingenting i knät när jag gick. Joggade ytterligare 2 kilometer innan jag varvade det med ytterligare en kilometer gång. Avslutade det hela med 1,5 kilometer ytterligare lätt jogg.

Totalt 8,5 kilometer varav 3 gående på ganska exakt en timme. Kändes bra i knät hela rundan även om det kändes något stelt stundtals. Känns även bra i knät nu efteråt men det är väl imorgon vi får se på riktigt hur knät mådde av det här.

Värme för knäna

Jag har haft lite problem med mina knän i det här kalla vädret. Så pass mycket problem att jag tillslut fick ont i ett av knäna. Beror säkert inte bara på kylan men det är nog en bidragande orsak.

Jag har i 20-års tid använt mig av knäskydd vid olika tillfällen för att jag varit skadad eller för att förebygga skador.  Nu kände jag dock att de två knäskydd jag hade hemma inte fungerade att använda, de satt för tajt och det kändes som det gjorde ondare med knäskydd på det skadade knät än utan. Men jag samtidigt ville jag ju åt värmen. Började fundera på att klippa i en gammal våtdräkt men när jag insåg att objektet jag tänkt dissekera befann sig i Roslagen 15 mil bort föll den idén bort.

Gick förbi Stadium för att kolla om de kunde tänkas ha något som jag kunde använda som knävärmare. Och tänka sig, det fanns ju precis vad jag letade efter. Ett 3 mm tunnt Rehband knäskydd i neopren. Köpte det i storlek XL då jag inte vill ha något stöd av det utan endast värme.  Helt perfekt till vad jag ska ha det. Något dyr lösning kanske (199 kr) men det är ju en pryl till om inte annat!

När jag köpt knäskyddet insåg jag att jag har tre decennium av knäskydd hemma. Det första två köpte jag 1990 efter att jag haft problem med knäna för första gången. Det yttrade sig genom att jag alltid fick problem med knäna när jag började springa efter en veckas utförsåkning. De pågick under flera år och jag var hos olika idrottsläkare men ingen kunde säga vad problemet var, mitt knä såg bra ut. Tillslut märkte jag att om jag fortsatte att springa under skidveckan så uppstod inte problemen. Jag har nu 15-20 år senare förstått att det var löparknä jag drabbades av.

Efter att ha lyckats slarva bort ett knäskydd köpte jag ett nytt år 2000 när det var dags för skidsemester och knäna inte riktigt var på humör. Nu har jag då köpt min tredje generation knäskydd år 2010.

Från vänster 1990, 2000 och 2010

Utnyttjar smittspridaren

Jag har min son att tacka för att jag blivit förkyld tror jag. Och eftersom jag idag fick vara hemma och titta på barnprogram tillsammans med honom och hans feber så passade jag på att ta tillfället i akt att ge mig ut på en promenad i dagsljus tillsammans med sonen.  Det gäller att utnyttja vab-dagarna till det bästa.

Strandvägen sedd från Nybrokajen

Det var ju dessutom sol idag så det kan ju inte bli bättre. Eller, ja lite varmare kan det ju vara fast vi klarade oss ganska bra i de 10 minusgrader som var idag även om vi inte hittade något ställe som serverade pannkaka. Vilket var ett krav från sonen.

Skeppsholmen sedd från bron till Kastellholmen

Tog oss ut på Skeppsholmen och Kastellholmen. Idag hade jag dessutom kamera med mig (inte bara mobilkameran alltså), kors i taket! På väg tillbaka meddelade sonen. - Jag vill också gå pappa! Så det blev drygt 6 kilometer för mig och drygt 600 meter för sonen.  Sedan avslutade vi med pannkakor hemma.

Det gäller att passa på

Knät blir lite bättre varje dag. Än är det nog några dagar kvar tills jag vågar prova att springa på det igen. Då gäller det ju att passa på. Så jag har passat på att bli förkyld, nu när jag ändå inte kan springa.

I det här fallet är det kanske bra att jag har ont i knät också för jag har varken feber eller halsont och hade förmodligen gett mig ut på en löprunda om knät varit ok och det är nog egentligen bättre att vila när man är förkyld.

Utfall

Från att i måndags ha sett ut som en krigsskadad 93-årig går jag nu helt obehindrat, även efter att jag suttit still en längre tid och ömheten utanpå knäskålen har nästan helt försvunnit. Det smärtar dock fortfarande i knät om jag gör knäböj eller utfall. Försöker göra lite styrkeövningar för knät och ganska mycket stretch, det känns som det hjälper. Jag kör de flesta av övningarna som gäller för PFSS.

Får nog bli en promenad idag!

Inte riktigt samma sak som löpning!

Tredje dagen utan att springa, fortfarande är knät inte riktigt som det borde. Idag fick det bli en nödlösning. Promenad. I löparkläder. Allt för att i alla fall få lite av känslan.

Att promenera är dock inte riktigt samma sak som att springa. Jag tycker inte riktigt att det är lika roligt måste jag ju erkänna. Det är väl därför jag springer. Men man får göra det bästa av situationen. Passade på att går runt Skeppsholmen i mörkret. Har funderat på att springa ut där flera gånger men varje gång har jag valt bort det då det känns som att det är lite för dåligt upplyst för att det ska gå riktigt bra att springa.

Hotell Skeppsholmen

Det var en väldigt trevlig runda att gå i kvällsmörkret men jag kommer nog fortfarande välja bort den när jag springer om det är mörkt ute. Nu fick jag dock se det nya Hotell Skeppsholmen som såg riktigt trevligt ut där det låg inbäddat i snön. Tyvärr blev det ingen bild på det hela då min telefon dog av batteribrist när jag skulle försöka föreviga känslan som infann sig där ute. Det var det ihärdiga kylan som tog död på batteriet lite fortare än jag räknat med.

Det blev en dryg timmes promenad och på den tiden hann jag gå ca 6,5-7 kilometer.

Målsättning

Är lite bättre i knät idag även om det är långt ifrån spring-bra. Men tillräckligt bra för att jag ska ha mod att skriva ner mina målsättningar för 2010.

 Olika stora mål för året :-)

Träningsmål 
När det gäller mina träningsmål så kommer det inte bli så stor förändring mot 2009. Det ser ut så här.

- Vinna över veckan (springa minst 4 av de 7 dagarna mån-sön)
Tycker det är väldigt enkelt mål att följa även om jag inte för statistik på det.

- Springa minst 100 km per månad.
Klarade jag ju inte 2009, då jag föll på en månad. Hoppas på att klara det i år istället. Allt hänger ju egentligen på hur det blir med skador och sjukdomar.

- Springa minst 2400 km under hela året.
Ökar mängden något mot förra året men inte allt för mycket för då tror jag att kvalitén blir lidande för mig.

- Träna core (mage och rygg) minst en dag i veckan.
Ok, en dag i veckan ska jag väl klara av?

Tävlingsmål i rangordning (och därmed oordning)

1. Stockholm Marathon 2010 under 3:10
Efter 3:13 2009 kan jag ju inte sätta upp ett sämre mål än 3:10. Med tanke på att höstens träning inte riktigt blivit vad jag hoppats tror jag att 3.10 blir ett tufft men rimligt mål att nå.

2. 10 km landsväg sub40 (valfri tävling)
Efter 40:41 2009 så finns det inga alternativ, jag måste under 40 minuter i år. Punkt.

3. Maraton (förmodligen Växjö) under 3:00
Otroligt tufft mål! Men under tre timmar på marathon vill jag (det långsiktiga målet är ju under 2:55) och får jag till riktigt bra träning fram till hösten 2010 tror jag möjligheterna finns.

4. Kungsholmen Runt HM under 1:29:15
Satsar på att slå mitt PB från förra året. Gjorde ett kanonlopp då och hade dessutom draghjälp första 10 km. Vill till att jag får en lika bra dag i år för att kunna rubba PB:et

5. Stockholm Halvmarathon under 1:28
Om jag håller mig frisk och skadefri efter Stockholm Marathon borde 1:28 vara inom räckhåll.


Enligt Studenternas Omvandlingstabell ska jag om jag gör en maratontid på 3 timmar ligga någonstans runt 1:22 på halvmaraton och 37 minuter på milen, i så fall har jag långt kvar till 3 timmar på maraton. Tittar jag istället på Jack Daniels Runningformula och hans VDOT värden så ser det ut att passa mig bättre. Om jag under 2009 hade ett VDOT-värde på 51 så motsvarar det (mina tider inom parentes) 3:07:39 (3:13:00) på maraton, 1:30:02 (1:29:15) på halvmaraton och 40:39 (40:41) på 10 kilometer.

Om jag istället jämför det mot min tänkta drömgräns på maraton i år 2:59:59 så ger det ett VDOT-värde på 53 vilket ger en halvmaratid på 1:27:04 och en miltid på 39:20. Där någonstans borde jag kunna ligga under 2010. Det är i alla fall min förhoppning!

Knäont

Hade tänkt att skriva ihop ett lite inlägg om mina målsättningar för 2010. Men idag är nog fel dag att skriva om vilka mål jag tänker mig i år. Efter gårdagens TSM-pass med efterföljande söndagspromenad är mitt högerknä inte som det borde vara. Det är stelt och ömt. Mest ömt är det utanpå knäskålen. Har ett svagt minne av att jag upplevt samma typ av knäproblem tidigare för några år sedan och att det då gick över ganska fort.

Har en ganska stark känsla av att det beror på överansträngning i kombination med den kyla som varit sista veckan. Kanske inte var helt optimalt att gå från 5 veckors sjukdomsuppehåll till tre veckor med med löpträning där jag ändå började lugnt med 35 km första veckan men det var väl sedan det spårade ur med 80 km andra veckan. Tredje veckan hamnade på 53 kilometer och knäont. Jag har svårt att lära mig det där att börja försiktigt, speciellt när jag är ledig och har tid att springa.

Givetvis har jag sökt efter vilken tänkbar skada det kan vara på nätet. Att vara sin egen doktor brukar fungera bäst för då får jag precis det svar jag vill ha. - Ingen fara du kan fortsätta springa, det är bara bra för knät!

Det onda skulle kunna vara patellofemoralt smärtsyndrom. Tror jag står över löpningen idag. Målsättningarna för 2010 kommer, jag har dem i huvudet!

TSM - Stum i benen

Efter fredagens runda var det inte så svårt att välja grupp idag som förra veckan. Idag hade jag redan i förväg bestämt mig för att det fick bli 3:30-gruppen idag. Det var ganska lagom fart för mig.

Blev ungefär samma sträckning som förra söndagen med 3:15-gruppen men idag blev det några kringelkrokar runt Bergshamra också. Ska jag vara helt ärligt har jag rätt dålig koll på var vi springer. Jag vet ju att vi sprang runt Brunnsviken men annars följer jag mest med tåget och tänker inte så mycket på var vi är. Är mest upptagen med att se var jag sätter fötterna. Det är väl nackdelen med att springa i grupp att man får koncentrera sig mer på var man sätter fötterna eftersom det är svårt att hålla blicken en bit framför sig.  Samtidigt ser jag det som bra träning inför tävlingar med mycket folk.

Fantastiskt väder idag med sol, nio minusgrader och fina snöiga vintervägar att springa på. Men mina ben gillar inte riktigt vädret, jag blir kall och stumnar efter 7-8 km sedan blir det att slita sig runt resten. Idag var det inte så farligt i knäna, även om det kändes i dem också, idag var det mest hela benen som stelnade. Kändes ungefär som om jag sprang på styltor.

Det blev ett bättre pass än sist i alla fall. Jag får vara nöjd med det!

19k @5:34

Det kan bara bli bättre!

Då är första rundan på det nya året sprungen. Den korta sammafattningen: Det kan bara bli bättre!

Trots vilodag igår var det helt otroligt segt idag. Kände mig trött i kroppen, saknade ork och motivation. Inte blev det bättre av att höger knä gjorde ont trots att jag garderat med knäskydd mot kylan. Ett riktigt skitpass helt enkelt. Men de måste göras ibland också.

Nu har isen lagts sig över hela Djurgårdskanalen, i alla fall bitvis. 

Det positiva är att nu kan det bara bli bättre. Det är fördelen med att starta året med en skitrunda med en snittfart på 6:18! per kilometer med en önskan om att springa ännu saktare eller ännu hellre, stanna och gå lite. Lite gav jag efter för huvudet, gjorde två stretch och fotostopp och passade på att fuskvila lite.

Blir nog en vilodag imorgon också så hoppas vi på att det känns bättre när det är dags för TSM på söndag!

12k @6:18