Inte speciellt varmt ute var det heller, runt 3-4 grader enligt min termometer. Tog beslutet att försöka komma till starten så sent som möjligt. Joggade iväg hemifrån en halvtimme innan start och körde uppjogg hela vägen ut till starten. Väl på plats hann jag inte så mycket mer än att lämna in överdragskläderna och jogga till starten.
Det gjorde jag inte. Passade in i mitten på startfältet alltså. Det var många som ville springa betydligt långsammare än vad jag hade tänkt mig. Första kilometern gick på 4:02 och det får nog anses vara en bragd. Ansträngningsnivån låg nog neråt 3:45-3:50. Sedan blev det lite bättre och bredare kilometer två och tiden stannade på 3:51.
Blev lite orolig att allt kryssande mellan människor tog för mycket på krafterna och kilometer tre valde jag medvetet att inte stressa allt för mycket och följa med strömmen en del, direkt så sjönk farten till 4:12. Sedan blev det smalt och blött men inte lerigt eller kladdigt som jag varit rädd för. Som tur var började det bli lite mer plats nu och det började gå bättre att hålla egen fart.
Passerade 5 kilometer enligt den officiella tidtagningen på 20:14. Då det inte gått så fort hoppades jag att jag skulle extra mycket krafter kvar för en fartökning på andra varvet. Det hade jag, i alla fall i början. Kilometer sex och sju gick på 3:56 respektive 3:59 men sedan började jag tappa. Kilometer åtta, asfaltsbacken, där jag på första varvet hade min långsammaste kilometer på 4:12 gick nu trots att jag inte hade massa löpare i vägen på 4:09.
Börjar inse att sekunderna för att gå under 40 minuter börjar ticka iväg när jag passerar skylten för 8 kilometer på 32:24. 3:47 krävs på de två kvarvarande kilometrarna för att komma under den magiska gränsen. Börjar känna mig sliten och någon större fartökning känns just nu ganska avlägsen. Det visar sig också snabbt på kilometertiden som vid kilometer 9 visar 4:02.
Jag inser att göra sista kilometern på 3:30 inte är rimligt men jag har i alla fall bestämt mig för att avsluta så snyggt som möjligt. Trycker på så mycket jag vågar redan precis efter att jag passerat kilometermarkeringen, nu börjar det gå nerför och det går fint att hålla steget. Ner för sista backen och hör Ultra-Mia vid Linnéaflaggan ropa att det bara är upploppet kvar. Runt svängen och sedan trycker jag på så hårt jag kan. Men var är målet? Fan det är ju långt bort, hur ska jag orka det här? Håller i farten så mycket jag kan och efter en sista kilometer på 3:40 går jag i mål på 40:08 (nettotid).
Nej det är inte jag på bilden. Det är svårt att hinna ta kort på sig själv.
Nöjd men ändå inte. Jag är nöjd med loppet och nöjd med genomförandet. Samtidigt hade jag ju gått under 40 minuter idag om jag varit lite tidigare ute och hamnat lite längre fram i starten.
Jag blir tydligen tvungen att springa fler millopp innan jag når den magiska 40 minuters gränsen. Men det är nära nu...
10k @4:01 + Upp och nerjogg 7,6k
