Tydligen ville inte min kropp detsamma som mitt huvud och sedan smittade det av sig på huvudet. Det började väldigt bra och jag kände mig pigg och lätt i benen det första kilometrarna. Öppnade förmodligen lite för fort men tittade inte på klockan utan sprang på känsla och det skulle jag nog inte ha gjort idag. Är nog inte helt återhämtad efter Kungsholmen Runt. Efter 5 km började det gå tyngre och efter 7 km kom någon form av motivationsbrist över mig som ett hällregn. Jag orkade helt enkelt inte motivera mig att fortsätta springa.
Skönt att sommaren är på väg i alla fall...
Valde att stänga av klockan och gå en knapp kilometer innan jag kände att jag orkade börja jogga igen. Avskrev planen på 20 km och sprang hem istället.I huvudet är jag sugen på att ge mig ut och springa igen men nästa gång börjar jag lite lugnt för att se hur det är med motivationen efter några kilometer...
Tror det är lite posttävlingssyndrom, har upplevt känslan tidigare så det är inget som oroar mig.
11,5k @4:52
