Jag vill gärna nå 200 kilometers löpning varje månad. Det är inte ett mål jag har, det ligger istället på
100 kilometer per månad för att ha en chans att nå målet även vid sjukdom eller skada. Men 200 ger ändå en viss tillfredställelse att nå. Hittills i år har det gått bra förutom i januari då jag hade knäproblem och precis tog mig över 100 kilometer.
Nu i juni har det dock blivit tufft. Trots både
Stockholm Marathon och
Jättelångt, fast det är ju snarare beroende på dessa. Loppen har gjort att det blivit mindre löpträning än normalt både innan och efter tävlingarna. Har blivit en del cykel istället med det kan ju inte räknas till löpta kilometer.
När måndagens träning blev inställd på grund av en sjuk son som det inte var läge att ta med ut i joggingvagnen såg det mörkt ut. Men ett litet halmstrå fanns det ändå kvar för att försöka nå de knappa 40 kilometer som var kvar till 200 kilometer. Igår var det inte heller någon tid till träning egentligen så jag fick helt enkelt prioritera bort stora delar av Spanien-Portugal. Istället fick jag njuta av en härligt runda runt ett sommarvarmt Djurgården samtidigt som Allsången hördes från Skansen.
Efter gårdagens runda var det då 26 kilometer kvar för att nå 200. Att hinna med det under ett pass idag kändes tufft. Alltså fick dagen starta med en morgonrunda innan frukost idag. 12 lugna kilometer gjorde att det till kvällen bara var 14 kilometer kvar. Jag lyckades ta tag i halmstråt och det blev 200 km även i juni. Skönt!
Förhoppningen är att öka mängden lite i juli samt att avsluta med nytt PB på 10 km i
Falkenberg, vi får se hur det går!
