Känns egentligen fortfarande bra inför maran men nervositeten börjar komma. Tänker på sådana konstiga saker som att jag sedan årsskiftet i år har sprungit 9 kilometer mindre än förra året inför maran. Tänk om det är de där 9 kilometrarna som gjorde det där lilla extra förra året? Och så saknar jag dem nu, hur ska det då gå?!
Äh, det går nog bra. Igår när jag hämtade nummerlappen fick jag ett mellantidsarmband av Krister på jogg.se. Riktigt bra, han kan ta fram ett på exakt den sluttid du vill ha. Rekommenderas! Jag valde 3:05, kanske är det som gör mig nervös?
Har provat mina Adios ett antal gånger. Är lite orolig eftersom jag fick ont i en tå på maran förra året. Samma tå kände jag även av efter Kungsholmen Runt i år. Ska jag köpa ett par till Adios, en halv storlek större? Jag får ju inte plats med fler skor hemma. Äh, jag springer i de jag har. Nej förresten, jag sticker till nummerlapps-mässan och köper ett par, eller nej jag behöver inga nya. Åh, jag kan inte bestämma mig!
Att ladda inför maraton är det som är riktigt tufft. Att springa är njutningen!
