lördag 11 september 2010

Stockholm Halvmarathon 2010

Mindre uppladdning inför ett lopp får man leta efter. Nästan som att jag förträngt att jag skulle springa idag. Var ute på stan och kollade möbler och åt lunch som uppladdning. När jag väl kom hem för att förbereda mig inför loppet hade jag fått ett sms från Staffan som sprungit E18-loppet. Han hade satt nytt personbästa med 1:26:50, 8 sekunder bättre än mitt personliga rekord. Gjorde mig ju helt klart sugen på att putsa mitt personliga rekord med minst 9 sekunder...

Jag var ju inte riktigt säker på hur kroppen skulle trivas med att springa efter gårdagens krasch men om det nu funkade utan problem så hade jag en plan. Första milen skulle gå på 41 minuter och sedan skulle jag försöka öka farten lite och om jag hade så mycket krafter kvar som jag hoppades kanske jag till och med skulle kunna gå under 1:26.

Joggade upp ordentligt för att bli varm och för att känna hur kroppen kändes. Det sved ordentligt i såren men jag kände ingen inre smärta när jag sprang. Kanske kunde det fungera utan problem? På väg till starten träffade jag Sofie som önskade mig lycka till i loppet. Jag gjorde detsamma innan jag stressade vidare mot slottet, nu började nervositeten faktiskt komma.

I startfållan träffade jag Morgan och pratade lite om förväntningar på loppet och New York Marathon som han ska springa i år. När väl startskottet gick var det riktigt trångt och mycket folk. Första kilometrarna var det svårt att hålla sin egen fart, trots det gick första 5 på 20:19, ungefär enligt plan med andra ord.

Nu märkte jag att jag omedvetet började öka farten och höll hela tiden ett öga på klockan för att inte öppna för hårt. Jag ville inte få slita sista halvan idag, jag ville ha ordentligt med krafter kvar. Lyckades få till riktigt jämna kilometrar och andra 5:an gick precis enligt plan 20:32 innebar att jag passerade milen på 40:51. Det var nu det var dags att öka farten.

Precis när jag passerar slottet på nytt, efter ca 12 kilometer hör jag speakern ropa, här kommer Espen Ringom från Norge. Aha, han är i närheten tänker jag. Eftersom jag inte vet exakt var speakern står vet jag inte om han är före eller efter mig, jag misstänker att han är före mig. Efter några hundra meter ser jag att jag haft rätt, då jag kommer ikapp honom. Det går tungt idag meddelar han och säger åt mig att bara köra. Jag orkar faktiskt inte säga något mer ger tummen upp och fortsätter i min något högre fart. Skönt att för en gång skull vara den som springer om...

Även om det inte var med mycket så tyckte jag nog själv att jag ökade farten något, att jag fick ner kilometertiderna lite jämfört med första milen. Nu när jag efteråt kan analysera min tider så ser jag att så inte var fallet. Jag tappade lite istället för att öka. Den tredje 5:an gick på 20:42 och trots att jag tyckte att jag gjorde allt jag kunde för att öka farten sista kilometrarna så gick sista 5:an på 20:46. Tydligen var det bara de sista 1098 metrarna som jag ökade farten för då hade jag en snittfart på 3:43. Inte så konstigt kanske, då hade jag koll på klockan och 1:26:50 ringandes i bakhuvudet.

Drog upp farten rejält redan när jag svängde in på Norrbro och när jag svängde ner förbi Operan tryckte jag på allt jag hade för att inte missa tidsmålet med någon lite försmädlig sekund. I mål på 1:26:24 och väldigt nöjd trots att jag inte gick under 1:26, det får bli nästa gång. Det blev ändå ett nytt personbästa med 34 sekunder.

Efter loppet träffade jag Odda som hade gjort ett stabilt lopp en bra bit under 1:30. Idag var det ett grymt skönt lopp, inga större svackor även om jag inte vågade trycka på mer sista halvan bland annat för att magen protesterade lite. Det är helt klart skönare att springa ett lopp med jämna tider än att gå ut för hårt och försöka kämpa sig i mål. Fast jag undrar ju hur det hade gått om jag hade öppnat lite hårdare...

Det som inte var skönt idag var duschen efter loppet, jävlar vad det svider... Och det svider fortfarande! Men det kan jag leva med idag!

16 kommentarer:

hempa10 sa...

Snyggt jobbat! Du verkar vara inne i en bisarr formtopp som aldrig slutar. Inte ens en krock kan skaka dig... Vad svarade förresten Staffan på din replik? :-)

Såg dig långt fram innan starten, det var dock inte läge att tränga sig fram och hälsa.

Anders sa...

Grattis! Vilken prestation! Kanske du ska fortsätta med tveksamma uppladdningar :) det blir liksom ingen nervositet då :)

Staffan sa...

Skönt att inte höften/benet spökade mera! Jag fick i alla fall vara snabbast i några timmar :)

Skämt åsido, jag är bara glad att kunna hänga med dig så här pass bra.

Stort grattis till nytt PB igen och en fin-fint lopp!! Sub 1:26 för oss båda på Kungsholmen Runt??

Roadrunner sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Roadrunner sa...

Härlig och inspirerande läsning. Grattis till ett riktigt bra genofört lopp och framför allt till en uppnådd form som jag är grön av avund över!

Sofie RW sa...

Grattis! Bra sprungit och det trots att förberedelserna inte var optimala. Det är alltså där långt framme man ska vara för att inte vara tvungen att sicksacka och ha trångt. De sen nästan lite ensam ut på bilderna.

Daniel sa...

Yeah!!! Grattis till nytt fint pers!

Linghemsloparn sa...

Jäklar vilket starkt lopp. Triathlon träning verkar ge effekt. Starkt att svara upp mot Staffans nysatta pers. Lyfter på hatten och imponeras..

Ingmarie sa...

Skitbra!(Ursäkta språket...) Ett pers är alltid ett pers och underbart att du inte känner av något från vurpan. :-)

Tobias sa...

Tack Hempa! Staffan svarade, "Fan också. ;-) stort grattis till fint personbästa!" :-D

Anders: Ja kanske, eller så hade det gått ännu bättre om jag laddat ordentligt?

Staffan: Klart vi går sub1:26 på kungsholmen, det är ett måste! Grattis till ditt eget nya PB, vi är ju båda inom samma minut nu.

Roadrunner: Tack, det är fantastiskt härligt när man kommer in i en sådan här formtopp. Din formtopp kommer, vänta bara!

Sofie: Tack, det kändes inte så ensamt som det ser ut :-)

Daniel: Tack!

Linghemslöparn: Ja, jag tycker jag har fått betydligt bättre fart sedan jag började variera sporter lite, och det är ju helt triathlon:ens förtjänst. Det kändes ganska skönt att kunna svara på Staffans nya PB. ;-)

Ingmarie: Tack! Ja, pers ska man alltid vara nöjd med. Riktigt skönt att det inte gör ont när jag springer eller rör mig. Men djävlar vad ont det gör när jag duschar...

Molly sa...

Vilken inspiration du sprider :-) /Molly

Tobias sa...

Tack Molly, det är bra att det jag skriver även kan inspirera andra än mig själv...;-)

Odda sa...

Grattis till prestationen och kul att ses efteråt! Hoppas det blir fler gånger.

Espen sa...

Grattis med ny PB Tobias! Kungsholmen 2011 går vi begge for sub 1:25!!

Tobias sa...

Odda: Tack, klart vi ses fler gånger. Jag har ju börjat med triathlon :-D

Espen: 1:25 på Kungsholmen? Låter som ett bra mål! Men jag tror nog du går under 1:25 innan dess...

Alexander sa...

Grattis till en grym insats genom hela loppet och ditt nya PB! Härlig läsning genom hela race-reporten