I tempoställning till Gustavsberg

Ja, nu höll jag väl inte tempoställning hela vägen kanske. Men cyklade till Gustavsberg gjorde jag och det gick riktigt bra även de perioder då jag använde mig av min nya tri-bar eller aero-bar eller vad det nu kallas. Jag blev inte alls speciellt vinglig. Problemet var väl snarare att benen tog slut fortare,  förmodligen för att jag inte sitter helt optimalt. Sedan tog rygg och nacke betydligt mer stryk än när jag cyklar som vanligt, men det är nog mycket en vanesak. Det var ju ändå första gången.

Tänkte inte så mycket på det när jag cyklade iväg men efter att jag varit i hamnen i Gustavsberg och skulle börja cykla hemåt märkte jag det tydligt. Jag hade haft medvind på väg till Gustavsberg. Det innebar att det var motvind hem, det märktes. Att cykla i motvind på redan trötta ben är inte min starka sida, än.

En snittfart på 31 kilometer i timmen på väg till Gustavsberg då jag medvetet tog det lugnt vissa partier sjönk till 29 kilometer i timmen på hela sträckan efter att ha kämpat i motvinden hem, utan att vila vissa partier. Nu börjar i alla fall benen äntligen vänja sig vid att cykla så pass mycket att jag klarar att få upp pulsen lite. Idag hade jag en snittpuls på 148 slag i minuten och det är bland det högsta mina ben orkat med hittills när jag cyklar.

Trots att det är betydligt mer omständigt än att springa börjar jag gilla att cykla. Men jag är fortfarande en "fincyklist", regnar det låter jag cykeln stå kvar inomhus...