måndag 2 augusti 2010

Falkenbergs Stadslopp 2010

Så var det dags för loppet där jag bara skulle gå under 40 minuter på milen. Något annat fanns inte att välja på. Det gjorde väl kanske inte att jag var mindre nervös än normalt när jag satte mig i bilen för att ta mig till Falkenberg. Efter två dagar med lite ostadigt väder och en del regn var det nu uppehåll och runt 20 grader.

Eftersom jag sprang loppet förra året visste jag i år både var start och mål var någonstans. Det lugnade nerverna lite att ha koll på allt runt omkring. Tog mig till startområdet ungefär 40 minuter före start, efter det numera traditionsenliga toalettbesöket på Grand Hotell. Värmde upp ordentligt och försökte känna hur kroppen kändes men den gav inga direkta svar. Lite stelt här och var men det kändes ändå ganska bra efter att jag värmt upp.

Täten passerar några hundra meter efter starten

Jag hade redan innan loppet lagt upp taktiken. Den viktigaste ingrediensen var att inte öppna för hårt. Efter förra årets genomklappning visste jag att i Falkenberg går det extremt fort i början, alltså viktigt att inte dras med i det tempot. Sedan var tanken att försöka ligga precis under 4 minuter per kilometer fram till hälften av loppet och sedan förhoppningsvis ha krafter kvar och kunna öka hela vägen in i mål.

"På era platser" Pang! Tjurrusning iväg i starten, jag som stod bland de löpare som räknade med att springa under 40 minuter följde bara med strömmen till en början, när jag såg att klockan visade en fart på 3:30 per kilometer försökte jag hejda mig. Hela första kilometern fokuserade jag allt vad jag kunde på att inte springa för fort. Ändå gick den på 3:40.

Nu började fältet spridas ut lite och jag fokuserade på att hitta en jämn och "behalig" fart som skulle hushålla med krafterna till slutet. Fram till 4 kilometer kändes det oförskämt bra där tiderna låg på 3:50, 3:47 och 3:50.
Sedan började det komma lite seghet i benen, ungefär på samma ställe som förra året. Hittade snabbt en rygg som jag la mig tätt bakom. Den ryggen hjälpte mig i två kilometer och sprang otroligt jämt med 3:58 på den 5 och 6 kilometern. 5 kilometer passerade jag på 19:17 och det tillsammans med fartsänkningen räckte för att jag sedan skulle hitta nya krafter. I en lång svag uppförsbacke efter 6 kilometer passerade jag ryggen som hjälpt mig och ökade farten något till ett nytt jämnt tempo.
 
Nu började jag dock får slita ordentligt för att hålla farten uppe och min taktik med fartökning efter halva loppet kändes avlägsen. Sjunde kilometern på 3:53 och jag började känna mig varm. Solen hade kommit fram precis vid start och nu värmde den rejält. Tog varje tillfälle jag kunde att svalka mig med vatten över huvudet. Efter en ny kilometer på 3:53 passerade 8 kilometer på 31:05 och insåg att jag hade en liten möjlighet att gå under 39 minuter men då fick jag inte tappa någon fart överhuvudtaget.
Några hundra meter kvar till mål, grymt trött här.
Tryckte på ordentligt på näst sista kilometern men nu kändes det plötsligt inte som banan var så lätt längre. Asfalten var utbytt mot grus och jag tyckte det var en del små uppförsbackar. Trots mina ansträngningar och känslan av att det gick snabbare gick även den 9 kilometern på 3:53.

En kilometer kvar nu var det bara att ge allt, men det tyckte jag ju att jag redan hade gjort. Blev en riktigt tuff sista kilometer. Efter 3-400 meter slängde jag en snabb blick på klockan som talade om att farten låg en bit över 4 minuter. Ahhh då där rök chansen att gå under 39 minuter. Gjorde allt vad jag kunde de sista 500 meterna för att hålla farten uppe. Med ett underlag av gatsten och en rejäl backe precis på slutet är det en riktigt tuff avslutning. Över mållinjen och trycker av klockan. Håller nästan på att spy av trötthet. Sista kilometern är något av det jobbigaste jag gjort. Efter att ha pustat ut några minuter orkar jag så kolla på klockan. 38:55! Ja! Jag klarade det, sista kilometern på 3:52. Nu är det bara hoppas att den officiella tiden stämmer med min klocka.
 
Så här nöjd ser jag ut efter att jag noterat att även den officiella tiden sattes till sub39.
Efter att jag tagit på mig en överdragsjacka gick jag tillbaka till målområdet för att se om resultaten kommit upp och se det hade de. Med spänd förväntan ögnar jag igenom listan. 38:58, puh, det skilde några sekunder men jag var fortfarande på rätt sida!

Äntligen är jag under 40 minuter, och inte bara det jag passade på att gå under 39 minuter samtidigt!

13 kommentarer:

Daniel sa...

Härlig berättelse och grattis igen! Roligt att det även blev sub39 på kuppen.

Jonas Boman sa...

Så långt från dig var jag inte då.
Man ser mig t o m i en orange klunga i bilden vid 4km.

Grattis till tiden.
Fler bilder finns snart upplagda på malfoto.se

Espen sa...

wow! 38:58 !!
Grym tid Tobias.

10km skal være jobbiga, og ser ut som du hadde et bra race og jobbet bra på slutten - noe som gav deg sub 39 også =)

snorsportarn sa...

bra gjort! Visst är det märkligt att huvudet säger "ja" till den planerade långsamma första km, men "nej" till den planerade fartökningen sista 2 k?

Morgan sa...

Grattis! Inte en enda kilometer över 4 minuter - mycket imponerande.

hempa10 sa...

Snyggt jobbat!! Grattis till en riktigt bra prestation! Sub39, den dagen jag når dit ska det firas rejält :-)
Kul läsning också, bra inspiration inför höstens tävlingar.

Stefan sa...

Hejsan! Nyligen bestämde jag mig för att samla Sverigs samtliga bloggar inom ämnet hälsa. Däribland ämnen såsom träning, viktminskning, recept (kost), sjukdomar, etc. Eftersom din blogg passar in där så skulle jag gärna se att du registrerade den. Iden är att likartade ska hitta motivation att själv fortsätta blogga och utvecklas. Givetvis kostar det inget.

http://www.halsoartiklar.se/bloggar/

Ingmarie sa...

Jättekul! Grattis!

Alexander Abrahamsson sa...

Fan vad snyggt!
Önskade att jag också hade kunnat springa!

Emilia sa...

Grattis! Bra jobbat och härlig läsning! :)

Tobias sa...

Tack för alla gratulationer, det värmer härligt nu när hösten tydligen är här!

Det sköna med att äntligen gått under 40 minuter är ju att nu behöver jag ju inte springa några fler 10 kilometerslopp.

Eller, i alla fall bara när jag verkligen vill... ;-)

Rikard sa...

Skönt! Jag har följt din blogg nu i ett halvår och jag är inte förvånad. Kul att se att mängd och alternativ träning ger resultat även på kortare sträckor. Jag ser din utveckling och dina kommentarer kring träningen som en otrolig motivationsfaktor. Hoppas jag kan genomföra en liknande resa.

Tobias sa...

Rickard, kul att höra att bloggen kan inspirera andra än bara mig själv ;-)