I mellanmjölkens land

Kan börja med att meddela att vi för det mesta har mellanmjölk hemma även om mitt personliga val egentligen är lättmjölk. Men mellanmjölk är ju så där bra lagom så det är ett enkelt ickeval. 

När det gäller träning säger de flesta förståsigpåare och tränare att just lagompassen ska bort. Antingen ska det vara lugn lågpulsträning eller högintensivt. Precis som när det gäller mjölken så föredrar jag själv de lätta träningspassen. Ut och njuta lite utan att det blir för jobbigt.

Jag brukar därför vara ganska bra på att undvika mellanmjölksland. Oftast springer jag lugnt och lätt och ibland hårt. Men jag har märkt att det här inte stämmer efter ett uppehåll i träningen. Samma sak den här gången. Efter drygt tvåveckors förkylning med träningsuppehåll så hamnar jag direkt i halvhårda löppass när jag börjar träna igen. Det är som att jag inte vågar springa lugnt, kanske för att jag måste bevisa för mig själv att jag inte tappat för mycket under förkylningen? Samtidigt orkar jag inte springa riktigt hårt.

Igår, efter 3-4 kilometer i 4:55-fart, insåg jag att jag höll på att springa mitt tredje löppass efter förkylningen i samma fart och på tok för fort för att kallas lågpuls eller aerobt. Bestämde mig för att öka och efter att ha utmanat bekvämligheten i mig själv blev det tillslut 12 kilometer med en snittfart på 4:38.

Hoppas jag vågar springa långsammare nästa pass...