Tyvärr har jag haft problem med vader och hälsenor som inte velat ge med sig. Var rejält stel idag och hade det varit ett träningspass som var planerat hade jag nog ställt in.
Men nu var det ju Midnattsloppet och det vill man ju gärna uppleva om inte annat. Alltså blev det istället ett snabbt beslut att stå på startlinjen och genomför utan att försöka få till någon speciellt tid. Istället var förhoppningen att kunna njuta lite och springa in på 43-44 minuter ungefär.
Precis när jag kom fram till Zinkensdamm började det som vanligt att regna men det störde inte speciellt mycket. Eftersom jag skulle starta i startgrupp 1c där man ska ligga på tider mellan 41-45 minuter ställde jag mig längst bak för att inte störa de snabbaste löparna i gruppen.
Att stå sist i stargruppen gör dock att det är väldigt mycket folk framför och jag tvivlar på att alla i 1c gick i mål på under 45 minuter... Hade jag kännt mig i form och startat på samma ställe tror jag inte tiden hade blivit så mycket bättre ändå, en minut möjligen fortare hade inte gått att springa för att det var så mycket folk ivägen hela tiden. Nu behövde jag inte bekymra mig så mycket om det utan kunde springa i det tempo som erbjöds av den gröna massan.
Enligt egen klocka gick jag i mål på 44:30 något långsammare än tänkt men utan att förta mig och utan att riskera att förvärra hälsenorna. Det är, som vanligt numera, ordentligt stela någon timme efter avslutat löppass.
Kan åter igen, som varje år, konstatera att Midnattsloppet är ett lopp att njuta av och inte ett lopp att göra bra tider på, därför passade det ganska bra att det var just Midnattsloppet jag inte kunde gör mig själv rättvisa på. Nu hoppas jag bara att den excentriska träningen ger effekt så att jag är bra till Stockholm Halvmarathon.
