måndag 26 juli 2010

Att vara sist

Det mörka vattnet strömmar mot ansiktet, vid vartannat armtag försöker jag få till andningen men det känns mest som jag kippar efter luft. Jag hittar inget flyt, det känns som vattnet är en motståndare. Jag orkar inte mer än några meter innan jag måste gå över till bröstsim för att få tillräckligt med luft i lungorna. Redan efter första första varvet på den 200 meter långa rundan funderar jag på att ge upp. Jag hinner precis runda bojen och slipper bli varvad, det gör att jag fortsätter ett varv till. Försöker bli vän med vattnet och hitta flytet med det går dåligt. Blir flera omgångar med klumpigt bröstsim i min hellånga våtdräkt och jag känner hur de få jag hittills haft efter mig nu simmat om mig. Det är jag och en kille till som simmar bröstsim som är sist in mot bryggan. Han är först upp av oss. Jag är sist upp, av alla.

Hur hamnade jag här?
Helt frivilligt har jag tagit mig en bit förbi Simlångsdalen och söndagens tävling Åhlatriaden. Det är 13*C varmt, kraftig vind och regn. Mer än en gång har jag funderat på att vända. Speciellt som att det redan slutat regna i Tylösand, men efter att ha passerat Halmstad återkom regnet igen.
Efter att jag ställt in cykeln och löparskorna i växlingsområdet går det flesta tankarna kring vad jag ska ha på mig under cyklingen och löpningen. Ska jag bara ha triathlonlinne och tights eller ska jag ha någon form av regnjacka också? Jag lägger en regnjacka i växlingsområdet för att kunna bestämma mig när jag väl kommer upp ur vattnet.

Jag var alltså sist i tävlingen, det var ju inte uppmuntrande direkt. När jag tar mig upp på bryggan känner jag mig dock pigg i kroppen och tar mig lätt förbi den bröstsimmande killen som var före mig till bryggan. Tittar på klockan och blir förvånad när jag ser att simningen gått på 11:42, det är snabbt för att vara mig. Märkligt, med den känslan.

Slänger simmössan och springer mot växlingsområdet, det är en ganska lång sträcka med en kraftig uppförsbacke. Jag får springa mellan några av de få åskådarna som redan börjat bege sig från sjön. Väl uppe vid växlingen tar jag på mig cykelskor, hjälm och glasögon men jag hoppar över regnjackan. Springer ut med cykeln till vägen och upp och iväg. Växlingen gick på 2:38, tror det var helt ok med den långa sträckan det var från sjön.

Nästan direkt ut på cyklingen hittar jag ett bakhjul som håller bra tempo som jag lägger mig precis bakom. Det är en skön cykelsträcka och det går att hålla bra fart på mestadels fin asfalt. Jag får en förhållandevis behaglig resa i rygg på killen framför mig. Fryser inte speciellt mycket men blir lite stel i fingrar och fötter. Glömmer helt bort att dricka men kanske det beror på att jag har däcksprutet från bakdäcket framför mig rakt i munhöjd. På väg in mot växlingen gör jag som i Halmstad och tar loss fötterna ur skorna för att direkt kunna hoppa ur skorna och låta de sitta kvar på cykeln när jag springer mot bytet till löparskor. Cyklingen går bra och går in på 34:24.
Inser att jag måste göra en snabb växling om jag ska vara säker på att komma ut i rygg på killen jag haft framför mig under cyklingen. Tyvärr lyckas jag inte med det då det är svårt att knyta skor med stelfrusna fingrar. Jag grämer mig att jag inte hunnit skaffa någon form av snabbsnörning till mina skor ännu.  Jag kommer ut 50 meter efter den rygg jag hoppades att jag skulle haft efter mig. Detta trots att min växling ändå gick på 1:00.

Löpslingan börjar med att springa nerför den branta backen mot sjön, mina fötter är som isklumpar och jag vågar inte gå för fullt nerför rädd för att ramla och jag ser hur den rygg jag tänkt följa försvinner mer och mer. Jag får istället försöka inrikta mig på att hitta min egen fart så snabbt som möjligt. Jag hittar ett tempo som känns ganska bra ganska snabbt och passerar några långsammare löpare. Den första kilometern går på 4:14 och det känns bra i kroppen när jag kommer in i löpningen och jag kan successivt öka farten. Kilometer 2 går på 4:08, kilometer tre borde nog ha legat en bit under 4 minuter men tyvärr hade mina stelfrusna fingrar gjort ett dåligt jobb vid växlingen och jag var tvungen att knyta mitt vänstra skosnöre igen. Det gjorde att även kilometer 3 hamnade på 4:08. Nu var jag dock varm i kroppen och jag gjorde allt jag kunde för att öka farten sista två kilometrarna. Kilometer fyra på 3:48 och kilometer fem på 3:43 trots ett kort hjärnsläpp som höll på att bli en felspringning som jag säkert tappade minst 5 sekunder på. I mål på 19:31 på en bana som är tveksamt om den var exakt 5 km. Riktigt nöjd ändå, då det var en tung och svårsprungen bana med mycket jobbiga stenar, lerpölar och annat som gör det svårt att hålla farten uppe.
Riktigt nöjd i mål med en sluttid på 1:09:16 som officiellt blir satt till 1:09:32 (även om jag i det här fallet faktiskt litar mer på min egen tidtagning) och en 18 plats av 44 startande. Fantastiskt glad över att ha tagit mig under 1:10 även om jag är lite tveksam till att distanserna var riktigt så långa de skulle vara både på cykel och löpning. Oavsett längden på distanserna höll jag i alla fall ett bra tempo och äntligen fick jag avsluta med riktigt bra löpning.

Och jag kan väl erkänna att det var skönt att inte vara sist i mål också.

2 kommentarer:

Anders sa...

Bra skrivet! Ö till Ö snart kanske?

//Anders

Tobias sa...

Tack!

Ö till Ö, ha ha... jag måste nog träna lite mer simning först... :-)